Min politik

Självporträtt, ett porträtt på Jon Klarström.
Foto: Jon Klarström

Funktionshinderpolitiska frågor är mitt kall. Utifrån mänskliga rättigheter och FN:s konvention för människor med funktionsnedsättning tar jag avstamp i frågor som rör alla medborgares liv.

Jag är medlem i Socialliberalerna och kandiderar i valet till EU-parlamentet den 26 maj 2019 och hoppas få representera dig i Bryssel och driva funktionshinderpolitiken framåt i Europa.

Jag kommer alltid utgå från medborgarna och hela tiden föra dialog med både personer och representanter för funktionshinderorganisationer. EU uppfattas av många som ett byråkratiskt monster som försöker kväva Sverige som unikt land. Jag förstår den uppfattningen och är av åsikten att EU behöver reformer för att föra en politik som företräder medborgarna lika mycket som företagen, och hela tiden se till människan och klimatet i första hand.

Funktionshinderpolitik för mig är egentligen bara en politik som tar hänsyn till alla människor som har olika behov. Likt bebisar kryper och gamla kämpar hårt för att röra sig så finns det människor som även mellan livets början och slut har behov av ett mer genomtänkt samhälle. Den fysiska tillgängligheten med utgång från flera behov. Svårt att röra sig, svårt att se, svårt att höra, tänker annorlunda än andra eller allergier för att nämna några.

Jag anser att företag måste ta ett större ansvar gällande “universal utformning” och “Design för alla”. Samt att samhället måste ha förståelse och ta ett helhetsansvar i offentliga satsningar som inte exkluderar.

Som EU-parlamentariker får man tillgång till avgiftsfinansierade (Sveriges avgift till EU till exempel) resurser som gör det möjligt för mig att besöka och samtala med funktionshinderorganisationer i hela EU. I det arbetet kan jag få förståelse för hur EU kan bidra till att hela Europa går mot en tillgängligare och mer inkluderande framtid. En av EU:s grundläggande principer är den fria rörligheten. Den friheten måste även omfatta människor som har behov av förståelse, acceptans och en tillgänglig miljö för att deras frihet ska respekteras. Även behov av personlig assistent är en aspekt för den personliga friheten och den fria rörligheten.

Min bakgrund är att jag är pappa till en pojke som har en CP-skada, som jag är personlig assistent åt. Inget har förändrat mitt perspektiv på samhället och världen så mycket som hans ankomst i mitt liv. Genom honom, alla läkarbesök, sjukhusvistelser, föreningsliv, skola, hans intressen för tåg med mera, har jag mött otroligt många situationer som tydligt visar att samhället brister på många sätt. Samtidigt har jag mött många människor som gett mig mer kunskap om deras perspektiv och deras drömmar om frihet. Alla människor är individer och ingen enskild lösning passar alla.

Utöver att vara personlig assistent, som jag tyvärr inte kan sluta vara för det är min enda inkomst vid sidan av CSN. CSN lånar jag för att ha råd att leva, och jag studerar även på Göteborgs Universitet på Europaprogrammet med inriktning kulturgeografi. Du är välkommen att stötta mig ekonomiskt, med arbetsinsats eller en soffa att sova på då mina resurser att bedriva mitt politiska arbete är ekonomiskt begränsat. 

Jag är inte proffspolitiker utan en pappa som inte längre orkar att se på hur samhället hela tiden saknar förståelse hur det är att leva utan pengar, med svårigheter eller sjukdom. Det som är viktigt för mig är. Vår rätt att vara dem vi är oavsett behov och var vi kommer ifrån. Vårt behov av varandra och miljön vi lever i.

Som din representant i EU-parlamentet kommer jag givetvis hålla aktiv kontakt via sociala medier och min blogg om mitt arbete. Samt så ofta jag kan möta människor utanför Bryssel som är bra för att bygga ett europeiskt nätverk för att kunna bli en större kraft mot parlamentets, ministerrådets och kommisionens bristande #funkpol.

Källor:
Information från Europaparlamentet om arbetet som ledamot i EU-parlamentet. (Engelska)
http://www.europarl.europa.eu/news/en/faq/11/the-work-of-meps